lisen

Det blev en lite stressig morgon. Även att jag vaknade kl 6, som jag brukar. Ni vet känslan när man sneglar mot klockan, lite rädd för att inse den bittra sanningen att man kommer komma sent? Precis den känsla hade jag idag, två gånger. Första gången var för att jag inte orkade stressa. Andra gången var för att jag var tvungen att springa runt på våra 99 kvadrat och släcka miljoner lampor, så jag glömde plånboken. Vad är det som är så svårt att släcka en lampa efter sig? Tror min bror att vi har timer? Eller att det är en magisk alv som springer runt och släcker lamorna med sin magi? Jag kan bara säga att i så fall är jag en alv... Släcka lampjäveln efter dig är du snäll.